Åh, idag blev det en sån där dag då man känner att man får tillbaka för mycket slit! Liptus var SÅ himla fin! Tänkte rida ut i skogen, och slöa. Men tog mig i kragen och dammade av dressyrsadeln och stövlarna, och gick ner till ridbanan. La fram tre bommar, varav en upphöjd. Travade igång honom i låg form först, och checkade av start och stopp och gjorde lite öppnor och skänkelvikningar. Han kändes mjuk och fin, plockade upp honom i formen lite och var beredd på protester och tjafs. MEN.. det kom inga! Han var lite stressad i början och rusade på, men efter mycket tempoväxlingar och halvhalter så släppte han helt och det var så himla roligt att rida! Gjorde mycket volter idag, och hade honom utåtställd i volterna så fort han blev ofokuserad och tjafsig. Det gjorde att han tänkte till och "kom tillbaka till mig" kände jag. Såg till att han alltid hade något att göra. Fick in ytterbogen i högervarvet riktigt bra, och han var verkligen med på noterna. Jag, som alltid brukar spänna mig så fort det står dressyr på schemat, var helt kolugn och avslappnad i axlar och armar. Tror det var mycket det som gjorde det också, det blev aldrig någon dragkamp som det kan bli.