Var till ridhuset och hoppade med hjälp av Martina idag. Liptus kändes fin i början, väldigt sammarbetsvillig. Flyttade sen bakdelen i hörnen av en fyrkant, och då tjurade han ihop lite som vanligt. Men inte alls som sist, skönt att märka lite skillnad iaf. Travhoppade sen ett kryss, och sen räcke. Han fuskade lite och la in galoppsprång, men han kändes fin och "elastisk". Satte sedan ihop en "evighetsbana" och då var det "kört". Liptus var svinstark och pigg, kändes inte som det gick speciellt fort alls. (man såg säkert inte vad jag gnällde över heller. Som vanligt!). Men han hängde sig verkligen i mina armar, spelade ingen roll vad jag gjorde kändes det som. Det blev en ond cirkel. Han hände sig, jag höll emot (ajjabajja), han la in extra galoppsprång, vi kom nära och sen samma visa innan varje hinder. Kände verkligen skillnad när jag lättade ordentligt innan hindren, men var ändå så jävla svårt att få tummen ur eftersom det kändes som om han hade huvudet mellan frambenen och skulle krascha. Gjorde tillslut halter mellan endel av hindren, och det blev bättre. När jag väl fick stopp på honom... Förut har det bara varit att räta på sig lite i princip, så har han saktat av. Idag var det dragkamp. Usch, kändes som ponny-sm eller någonting. Får se det positiva i det, han är pigg och glad. Och kändes supermjuk och fin i kroppen!